Nytt år, ny whisky!
Jag har haft väldigt lite tid att förkovra mig i whiskyvärlden på senare tid, men nu är tiden kommen att fylla på både kunskaps- och whiskyförråden.
Vi har en del tillkommande läsare av dessa inlägg, och en av dem tipsade om att det mot all förmodan numera existerar en irländsk whisky som är drickbar, nämligen Redbreast 12. Jag var naturligtvis lite skeptisk till detta uttalande och blev genast tvungen att efterforska detta. Det visade sig att den produceras av Jameson (varningsklockor ringer) och är den enda pure pot still-whiskyn från Irland.
Det visade sig också att den samlade whiskyexpertisen är lyrisk. Den får 9/10 i de flesta recensioner av ansedda whiskykännare vilket får anses som smått sensationellt. Det är en väldigt fruktig whisky både i doft och smak som för tankarna till allt som sommaren kan erbjuda. Trots detta är den inte sötsliskig utan har en mogen oljighet och kryddighet med en efterton av lakrits, peppar och bränt socker.
Låter som en riktig upplevelse i mina öron och bäst av allt, den finns på Systembolaget i begränsad upplaga till fyndpriset 399:- för 0,7l
I övrigt råder lite whiskytorka på nyhetsfronten i Sverige, men det kommer till våren. En rejäl känga vill jag dock dela ut till Systembolaget som samtidigt som de kör en kampanj för hur man kan få folk att dricka mindre tar in färdigblandad whisky/cola i lagom portionsförpackade aluminiumburkar. Inte nog med att det är en hädelse mot whiskyn, det gör att folk som inte gillar whisky kan dricka den utan den ”otäcka whiskysmaken”. Noll poäng.
Något mycket trevligare är den sista releasen av Glenrothes Antony’s Choice 13. Det är Ian Mcleod som ligger bakom denna tappning, och ni som har provat andra releaser från Ian vet att det här är bra grejer. Glenrothes är ett Speysidedestilleri som byggdes 1878. De har en brokig historia som involverar ett flertal bränder och explosioner, men de har alltid rest sig från askan och byggt upp allt igen. Senaste ombyggnade 1982 utökade kapaciteten till fem wash stills och fem spirit stills.
Den här releasen beskrivs som korpsvart och lagrad på Olorosofat är detta en smakupplevelse utöver det vanliga.
Totalt finns det 554 flaskor av denna och det är sista chansen, eftersom denna typ inte görs längre.
Tips: Trots våra idoga försöka att få slut på den ser det ut att fortfarande finnas några flaskor Mannochmore C + S 1992 Dark Sherry kvar i lager. Ni som är fan av denna, passa på nu, för det kan inte vara många kvar…
Månadens whisky Laphroaig CS 1998/11 är inte fullt så mainstream som tidigare rekommendationer. Det handlar om mitt favoritdestilleri Laphroaig där den oberoende buteljeraren C+S Dram har botaniserat bland faten och hittat ett som de tyckte höll måttet för att serveras direkt. Laphroaig är ju det destilleri som kanske har den mest autentiska ”Islay”-smaken och det ligger mig varmt om hjärtat. Tyvärr har Laphroaig slutat göra min favorit ”Laphroaig Cask Strength” och ersatt den med en årlig release av cask strength som varierar i smak från batch till batch. C+S Dram är bland de bästa whiskybuteljerarna i världen och därmed tror jag att denna kan vara en värdig ersättare till min saknade Cask Strength. Smaken är en extremt rökig och pepprig, med inslag av bacon(!), i eftersmaken kommer än mer peppar.
Med en styrka på 59.1% på 0,7l-flaska är detta mitt val av månadens whisky.
