På besök hos Moët prövar vi den whiskyn som släpptes för några veckor sedan: Glenmorangie Milsean – den 7:e releasen i ”Private edition” serien. Den är lagrad 10 år på american oak och sedan slutlagrad 2 1/2 år på rödvinsfat.
Doften: Parfymiga toner med marsipaninslag, mandelmassa, fruktighet och viss sprits.
Smaken då? Där finns det mer än i doften! Vanilj, frukt, trä, söta mandariner, malt, marmelad och sedan kommer den mycket fina rödvinsfinishen som i alla fall enligt mig håller hög, fin klass. Bra balans mellan sötman och fatet. Anar vi också fruktkarameller? Lär ju ta lika lång tid att reda ut det som resten av whiskyn 🙂
All in all – en trevlig release även om jag personligen tycker La Santa är bättre (men jag är ju också svag för jultomten). 899 kronor på Systembolaget. Artikel: 71578.
Doktorn – all of the ”Private Editions” have charms and pleasures. I have the Signet which is like a chocolate cake puree. In a nice way!!! My all time favourite was the Sonnalta PX which is NOT obtainable now. I LOVED, CHERISHED, OBEYED, WORSHIPPED this whisky. It was so, so, so, so…. (you see I am incoherent, without even touching a drop). So joocey, so succulent, so sherried, dried fruits, marzipan etc etc etc. I have barely half a bottle left, locked deep in the Castle Vaults with only one person with the key codes. Now, if only I could remember who that one person was…….