Änglabuffén som sotar ned våra destillerier
Ni som besökt destillerier kan ha lagt märke till att byggnader, buskar, träd, staket m.m. ofta är svarta. 
Allt ifrån heltäckt till fläckigt eller prickigt. Det ni då sett är Baudoinia compniacensis, den svamp som nästan ser ut som svartmögel och märkligt nog trivs vid destillerier. Ibland kallas den för änglarnas svamp då den verkar trivas i den dunstande alkohol som kallas änglarnas andel. Svampen uppmärksammades först under 1800-talets andra hälft av Antonin Baudoin. Han lade märke till vad han tyckte påminde om en sotliknande växtlighet kring destillerier och varuhus i Cognac, Frankrike. Under cirka ett årtionde så debatterades det om det var en svamp eller en alg. Till slut artbestämde en annan forskare den till en svamp, och gav den namnet Torula compniacensis. Sedan föll den i glömska ända till 1960-talet. Då gjordes det ett halvhjärtat försök att studera den men den glömdes snart bort igen.
Återupptäckten
Det var först när debatten kring faran med svartmögel tog fart under 90-talet som Baudoinia compniacensis kom in i rampljuset igen. Den till viss del mögelliknande svarta växtlighet som fanns på allt möjligt runt destillerier och lagerhus skapade oro. Det fanns dock inga belägg för att denna änglarnas svamp skulle ge samma hälsoproblem som kommer med svartmögel. Men oron var tillräckligt stark ändå och nu tog forskningen fart. Tidigare försök att odla svampen för att undersöka den i labb hade alla misslyckats. Det var inte förens den kanadensiske mykologen James Scott noggrant sorterade sina labprover under mikroskop som den kunde isoleras för första gången. Han lade proven i en petriskål med näringsvätska, lade på locket och väntade en månad.
Mysteriet
Till hans förvåning så hade svampen knappt växt i skålen och något verkade vara fel. Den hade växt men otroligt långsamt jämfört med de kolonier som finns i det vilda. James gick på magkänsla och köpte en flaska Canadian Club och tillsatte lite av den i petriskålen. Nu tog det fart och snart kunde han observera samma strukturer av svampen som fanns i det vilda. Han förstod inte varför det verkade som att etanol fick svampen att trivas, men en vän berättade om änglarnas andel och då trillade polletten ned. Det var alkoholen i luften från destillerier och lager som fick svampen att trivas. Men mysteriet tog inte slut där.
Sin rätta plats
Nu började jakten på att faktiskt lära sig mer om den och vart den kommit ifrån. Han letade länge och väl men det skulle ta ett tag innan James närmade sig sanningen. Det var först när han fick tillgång till ett gammalt arkiv i Kanadas nationalherbarium den första riktiga ledtråden kom. Där fanns nämligen en bit av ett gammalt stentak från Frankrike som någon skickat in till arkivet. Den visade sig vara täckt med samma svamp som James odlat fram i laboratoriet i Kanada. Namnet på provet i arkivet var Torula compniacensis, samma svamp som man under 1800-talet studerat i Frankrike. Torula var under den tiden ett samlingsnamn för allsköns olika svampar och mögel som var bruna till svarta men svåra att klassificera. Det fanns helt enkelt inte verktyg och kunskap för att se att det var ett eget släkte svamp som växer kring destillerier. Namnet Torula kunde svampen nu inte behålla. För att hedra den forskare som först uppmärksammat svampen, Antonin Baudoin, gav man den hans namn fast på latin. Baudoinia compniacensis betyder Baudoins svamp från Cognac. Ännu så har man inte lokaliserat svampen i det vilda bortsett från marker kring destillerier. Forskare tror att den finns i mindre kolonier där det naturligt finns mycket fermenterad frukt. Men än är inte sista ordet sagt om änglarnas svamp.
