Gästreportage: Boxfestivalen 2017 med Martin Ahlquist

0

Det är fredagen den 30 Juni och jag är ledig. Min gode vän Nicklas hämtar upp mig i Uppsala och vi bränner nästan i ett svep hela vägen upp till Ådalen med bil, bortsett från den sedvanliga traditionella pausen utanför Sundsvall där vi handlar på Coop och bolaget. Färden går snabbt genom ett äntligen soligt Sverige! Vi pratar om allt möjligt, om än mest om whisky samtidigt som vi kör musikfrågesport med låtarna som spelas på Bandit Rock. När vi rullar in på parkeringen utanför festivalområdet uppe vid destilleri möter vi genast vår vän Micke som varit på plats sedan ”igår”. Även Stefan och Barbro är på plats. Samma sköna gäng för tredje året i rad går laget runt med kramar och glada ord. Vänner jag gått miste om, om det inte vore för det gemensamma intresset – whisky!

Gänget träffas – Martin, Micke, Nicklas, Barbro och Stefan.

Klockan är inte ännu 16 och Stefan och Barbro ska vidare. Själva drar vi igång den traditionsenliga whiskyprovningen utanför husbilen som Micke så fint har kört dit. I år är det tredje året vi är där, så vi kör vidare på tidigare linje, vilket denna gång gör destillerier (eller ja, efter Nicklas kupp förra året nära på vad som helst som börjar) på C. Vi passar även på att grilla lite i det fantastiska sommarvädret.

Micke häller upp av årets provning på C.

Sedvanligt finns gitarren med som tas fram och spelas på samtidigt som Festivalen rullar igång och trubaduren inne på området också tar ton. Mr Millburn och hans Ulla kommer förbi och bjuder på mer whisky och härliga anekdoter. Vi sitter kvar ett tag och har det gott medan jag än en gång förundras över hur mycket jag fullkomligt älskar denna whiskyfamilj…, och vi som inte ens har hunnit ta oss in på festivalområdet. Vi har all tid i världen…

Mr Millburn bjuder på godis!

En timme eller så passerar innan vi beger oss hela den långa vägen av ca 150 meter medan Niklas och Ulla beger sig tillbaka till sitt. Vi införskaffar genast dryckesbiljetter, men hinner dock inte mycket längre innan vi ramlar på fler härliga vänner – David och Annelie, som är två bloggarkollegor. Alltid så glada återseenden och en omgång kramar. Vi växlar några ord om bloggandet, tar ett par bilder och skrattar innan det är dags för samtliga att bege sig till fatägarloungen.

Vännerna och bloggarkollegorna Martin, David och Annelie.

Vi provade igenom våra ännu hyggligt nyss fyllda Quercus mongolica och ex rom fat. Den rökiga QM blev favoriten ansåg alla utom Mr Millburn som anslutit igen. Men detta är det sköna med whisky. Vi behöver inte tycka lika. Kan underlätta när man ska buteljera ja, men nu var det bara fatprover som skulle avsmakas och mycket kan och kommer hända innan denna goda sprit får definieras ”whisky”.

Peter fångar upphällningen av Quercus mongolica Bild: Peter Söderlind

Fler whiskyvänner dyker upp både bland besökare och de som arbetar på festivalen. Humöret är på topp! Vi går runt och provar lite riktigt (läs: färdig) whisky och testar också av årets Festivalöl från Oppigårds. Denna afton är dryck så som livet självt – gott!

Festivalölen Bild: Peter Söderlind

Festivalkvällen är slut. Ja, tiden springer snabbt iväg, som alltid när man har trevligt och roligt. Vi tar oss ut hela den (inte så fullt) långa vägen tillbaka till husbilen där det dricks lite mer gott, spelas lite mer gitarr och pratas med ännu fler glada whiskyentusiaster innan det är dags att säga tack och god natt.

Kväller.

-”Ja, om detta är semesterns sämsta dag så är jag rätt nöjd.” /Nicklas


Vi har alla sovit ganska bra. Inte allt för trötta och inte allt för slitna. Jag är först uppe och tänker med tanke på det fina vädret att trots att det var riktigt kallt i älven är det banne mig läge för ett morgondopp. Hinner inte komma så långt innan Micke också är uppe, så vi tar oss ned till brinken tillsammans. Det är inte varmare idag! Jag skulle säga max 17 grader, men jag tar mig i till slut.

God morgon – dags för bad!

När Nicklas vaknar blir det en kort promenad och därefter frukost. Gitarren åker fram igen och rätt var det är så dyker Mr Millburn upp igen. Efter ett tag går grillen igång. Lika bra att få bra med mat i sig, ty mer mer av livets vatten väntar idag. Vi äter, pratar och njuter av tillvaron medan vi spekulerar i hur dagens Festival release kommer gå till. Vi har en riktigt trevlig dag framför oss och vädret verkar bli lika fantastiskt också idag.

Ser ut att bli fint väder idag med…

Tyvärr måste Mr Millburn och Ulla åka vidare, men vi kramar om varandra, säger tack för denna gång och hoppas på ett snart återseende.

Det börjar närma sig öppning och eftersom jag lovat de trevliga herrarna på Whisky ABC att skriva dessa rader så tar jag mig bort till entrén för att fota kön (entusiasterna som väntar på att få gå in), som är förvånansvärt mycket kortare än förra året. Längst fram finner jag inte så förvånande Lars och hans trevliga gäng! Fler kramar och glada ord.

De första besökarna för lördagen är på plats.
Box Destilleri

Jag går tillbaka den vansinnigt ”långa” vägen till husbilen och hjälper till att plocka ihop. Det är läge att göra sig redo. Sommarkostymen på (t-shirt och shorts) och vi beger oss till entrén.

Vi går in, lyfter var sitt glas och samlas innanför entrén. Inne på området är det gott om plats för folk, i allt från stora partytält som ger tak över huvudet åt utställarna, bänkar i solen åt besökarna, bar och bistro samt ett stånd för den som gillar cigarrer och tobak.

Det finns hela 13 olika provningar att gå på för den som vill. Vissa är redan uppbokade, medan andra har några platser kvar. Från Box bjuder trion Hasse Nilsson, Jan Groth och Roger Melander på spännande uppställningar och teman. Andra kända namn är Robin Tucek från Blackadder, Magnus Fagerström från Dreams and drams och Micke Nilsson från Jolly Good Brands. Thomas Sundblom från Clydesdale bjöd på romskola och Whiskytaste/Mellgrens dukade upp för whisky och cigarrkombo, medan Jon Hillgren från Hernö Gin bjöd på ”världens bästa gin”.

Några av utställarna
Fler utställare

För vår del är det läge att bege oss till Lagerhus 3 och årets för min del enda inbokade provning – Festivalvertikal, med Roger Melander.

Varför bara en provning må du kanske undra? Jo, anledningen till detta är för att whiskynördar som jag (och många med mig) tenderar till att inte bara köpa buteljerad whisky, träffas och ha trevligt tillsammans, utan även köpa in oss i diverse whiskyfat. På Box finns det ett antal. Jag och min gode vän Nicklas, speciellt med Micke i sällskap, är skyldiga till inhandlandet av ”en bunt”. Därför fanns det under festivalen en del ”snart-sky” att prova av i fatägarloungen. Både jag och Nicklas har ett 10 cl sample bokat från varsitt fat. Tur att vi är några stycken som smakar av dessa. Men närmast, Festivalvertikal.

Micke och Nicklas redo för Festival-vertikal
Uppställninge – spännande!

I Lagerhus 3 är det svalt, men stämningen är hjärtlig och varm! Det tar en liten stund innan alla gäster är på plats, så vi hinner prata och fundera vad de fem glasen innebär. Det har faktiskt bara släppts 3 buteljeringar av The Festival så här långt. 4 om man räknar årets, 2017. Vi får snart veta att denna provning kommer med en twist och en, i mina ögon, mycket trevlig sådan! I glasen framför oss finns nämligen (som vi gissat) Festival 2014, 2015 och 2016. Ordningen är dock hemlig. Därtill finns i de två andra glasen Festival 2017. Ja, du läste rätt. Festival 2017 var vid denna tidpunkt nämligen inte ännu fastställd, varför vi som var med på denna provning fick vara med och rösta vilken av de två varianterna som skulle bli den slutgiltiga.

Detta fick vi prova…
Roger Melander tar till orda

Provningen var intressant, rolig som alltid när den minst sagt kunnige och finurlige herr Melander håller med orden. Svårt var det också! Vilken whisky var vilken!? 2016 kändes som ganska given, men i övrigt klart svårt. Vi skulle rösta fram våra två favoriter och Roger hoppades med detta att även 2017 års buteljering skulle vara ett faktum. Så var inte fallet. 39 mot 41 röster gav inte en solklar favorit. Det blev utslagning bara de två glasen om potentiell -17-buteljering emellan. Ännu värre, oavgjort!  Roger tog till orda och meddelade att det då fick bli som han tänkt att det inte skulle bli. Hans favorit fick bli vinnare. Inte mig emot då det också var den jag röstade på från start, så även Micke och Nicklas.
Vinnaren av Festival 2017, tillika årets release
Besök hos det egna fatet

Innan vi gick ut passade jag på att besöka mitt egna fat – Martins Malts #1 och skrev en liten hälsning. 
Peter i fatägarlounchen
Fatägarsamples

Sedan ut i solen igen och vidare till fatägarloungen där Peter stod. Överallt alla dessa härliga människor. Mitt i allt hör min kusin Carin av sig! Hon är på festivalen med sin man Pontus, tänkte att jag kanske kunde vara där och chansade med ett meddelande på Messenger. Gissa om jag blev glad! Hade inte träffat dem på galet många år så det blev ett kärt återseende och vi sprang sedan ihop flera gånger under kvällen och fick gott om tid att prata med varandra.

Dagen sprang på, solen sken och det provades whisky. Stunden ned vid vattnet när vi provade Nicklas whisky (ja, den hade faktiskt fyllt magiska 3 år) var helt klart en av de finare stunderna under festivalen. Jag behöver nog inte säga det igen men med stämningen på denna harmoniskt naturnära plats tillsammans med alla härliga människor var inget annat än magisk.

Box destilleri
”Vår Boxtunna” provas…

Så börjar det bli dags för The Box Festival release. Ja, inte av whiskyn då, utan av köprätterna. Vi letar oss mot stora scenen och medan vi väntar på de magiska orden så spekulerar vi var någonstans släppet kommer ske.

Festivalområdet
Thomas annonserar från scenen…

Vi rör oss lite smått åt ett håll.
Vi har rätt.
Spring!

Köprätterna har släppts – Spring! Bild: Peter Söderlind
Micke får sin köprätt!! Bild: Peter Söderlind

 

Kärlek, humor och galenskap blandat i en hoper av människor som springer, trängs och samtalar genom en långsamt sinande kö av besökare i vilken alla som ville ha, fick tag på en köprätt, hoppas jag. De flesta har fått fatt på en och är nöjda och glada medan någon har fått fatt i 8 st och glatt skyltar med det på Facebook. Jodåsatte…

Detta är en upplevelse som måste mitt-i-smeten-upplevas eller åtminstone på nära håll skådas. Under 30-40 minuter sker en utdelning av köprätter till en whisky  som helt klart är unik i whisky-Sverige och ja, det är en helt klart speciell tillställning. Men efteråt ställer jag mig följande fråga: Vart tog allt folk vägen!?
Många verkar fortfarande ha kommit enbart för köprätten, för festivalområdet har helt klart tömts på folk. Det syns tydligt.
För min del är det en fantastisk bonus under en unik och enormt uppskattad tillställning.

Efter köprätterna var utdelade så återsamlades vi nere vid fatägarloungen, eller ja, vi skulle ha gjort det, men varken Micke eller Nicklas var där. Det blev provande tillsammans med Stefan, Barbro, min kusin Carin och hennes Pontus.

Dags att prova av mitt eget fat – Martins Malts #1
Från fatägarloungen

 

Efter allt som vi kom hit för var avklarat kunde vi fortsätta att ”bara” njuta av en härlig festivalstämning med musik, glada människor och gott att dricka. Mina vänner fortsätta med öl medan jag började känna mig rätt så mätt.

Kvällning
Festivalen går mot sitt slut.

 

 

Två fantastiska dagar började gå mot sitt slut. Men precis innan festivalen stängde hann det bli en spontanintervju med Robin Tuckek från Blackadder (dyker upp på Martins Malts framöver) och resten av kvällen blev till att umgås, prata med vänner, nya som gamla, dra linjer/planer för nästa års festival och så förstås lite sång och gitarr.

Fick mig en pin av Robin efter intervjun.

Klockan var rätt mycket när jag plockade av mig den filt som jag svept in mig i för att hålla värmen och begav mig in i husbilen för att sova.

Resan hemåt under vilken två något trötta vänner försökte bräcka varandra i musikfrågesport gick förvånansvärt snabbt. Tävlandet var nog något halvhjärtat, vilket i sig troligt berodde på att utrymmet var fyllt till bredden av 48 timmars härliga minnen som vi bar med oss hem.

Sommaren hade äntligen kommit och den hade börjat bra. Längtar redan till nästa års festival! Hoppas vi ses då!

Skål!

Söndag morgon där jag satte mig utanför destilleriet för att börja skriva detta reportage

 

/

Martin Ahlquist är grundare av bloggen Martins malts och återfinns i alla möjliga och omöjliga whisky- och ölsammanhang. Han igenkänns lättast med hjälp av sitt välvårdade skägg, och sin osedvanligt trevliga och hjärtliga stil. Vi på WhiskyABC är glada och tacksamma för gästspelet och hoppas se mer från Martin här!

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here