Nu är det hög tid för mig att återkomma med lite nya spekulationer kring whisky och denna gång även lite andra ädla drycker.
Till att börja med vill jag informera er som INTE köpte Glenrothes Antony’s Choice 13 senast: Ni missade den bästa whiskyn sedan starten av nyhetsbrevet! Den finns tydligen kvar fortfarande, och det är nästintill kriminellt att inte beställa en flaska av denna. Jag har själv avnjutit nästan en halv flaska av denna nu, och den har fantastiska smaknoter från tung Olorososherry, den är mognare i smaken än det mesta i whiskyväg jag har druckit, och mäter sig lätt med 20-åringar. Eftersmaken är så lång så man blir tårögd, och det går inte att bara dricka ett glas av denna, den är starkt beroendeframkallande.
Köp nu, för jag vågar nog nästan lova att det är absolut sista chansen att få en flaska av denna himmelska whisky.
Månadens whisky förra månaden Laphroaig CS 1998/11 var en klar favorit hos mig och några andra, och jag kan bara säga att det är en av de bästa Laphroaig-releaser jag har druckit (och då har jag nog betat av de flesta). Den är superkaraktäristisk med en supertung rökighet som överstiger till och med Cask Strength-releasen och i övrigt är den som en Laphroaig skall vara, med sältan från havet, pepprigheten och de tydliga fattonerna. Vattnar man den blir den ännu bättre och smaken är enorm.
Nu när jag har avhandlat förra månadens intressanta beställningar, över till lite nya tips och godsaker.
För er som är Ardbeg-fan är ju förstås säljstarten av Ardbeg Corryvreckan på bolaget tidigare i april en stor händelse. Det är en 57%ig härlig Ardbeg som hårdlanserades för ett par år sedan med hjälp av följande kampanj: http://www.ardbeg.com/corryvreckan/
Det här är en något mörkare Ardbeg än vad vi är vana vid, och det är säkert det man antyder med namnet Corryvreckan som är en malström utanför Islay där man dras ned i bråddjupet. Det är en mycket bra analogi för hur denna whisky är, eftersom man bokstavligt talat dras ned i ett dofthav bestående av tjära och tång för att sedan nästan drunkna i dofter med tyngdpunkt på mörk choklad, mörka bär och rörsocker följt av en viss fruktig jordighet. Vatten öppnar upp en helt ny doftpalett med mycket peppar och rökighet och även lite knäck och rökt skinka.
Smaken är minst lika komplex, med tång och rökighet, kaffetoner, mörka bär och anis, självklart också pepparstyrkan.
Gillar du Supernova? Då har du här ”lillebror”, mindre stor och rökig, mer sofistikerad och komplex. Ett måste för Ardbegfans.
Månadens whisky blir ovanligt tråkig och mainstream, men inte någon dålig whisky för det. Det handlar om Glenmorangie 10 i specialförpackning med två tumblerglas som ingår. Det här är en mycket bra ”stom”-whisky i ett barskåp som tilltalar de mindre rökiga typerna i församlingen. Det är en typisk inlands-highland, med fruktig smak, vaniljtoner och lite sötma. Tydlig maltsmak. Passa på och komplettera med denna utmärkta standardwhisky nu när det följer med två tjusiga whiskyglas också.
En uppstickare som jag vill tipsa Islay-fansen i sällskapet om är Kilchoman Spring Release 2011. Kilchoman är det första nya destilleriet på Islay på 124 år(!) och det förpliktigar ju en aning. Denna release består av 3- och 4-åriga fat, men har ändå lyckats plocka upp lite sherrytoner i slutlagringen. Observera att detta är långt ifrån en rekommenderad whisky av mig, men för er som är nyfikna på vad detta destilleri har för riktning kan det ju vara kul att testa på en flaska.
Nu över till lite annorlunda rekommendationer från mig, nämligen lite rom-sorter som jag har fått förmånen att prova. Jag är inget stort rom-fan, men några av dessa var faktiskt riktigt bra, även för en whiskyfanatiker som jag.
El Dorado 15 år är en rom från Guyana som verkligen är definitionen av rom. Man behöver bara dofta lite lätt på den så förstår man direkt att detta måste vara en ”original”-rom. Mycket riktigt klassas den som en av de tio bästa romsorterna i världen. Förutom en av de mest romtypiska smakerna jag har stött på så har den en hel del intressanta smaktoner av arrak, mörk choklad och kryddor. Vill du ha en rom som går att dricka som whisky, men som är typisk för romsläktet? Köp denna.
En mycket spännande rom är Dictador Solera 20 år som jag provade vid samma tillfälle. Den är enastående god med sötma av bränt socker, söt vanilj, massor av kaffe och creme caramel. Med sina 20 år är den verkligen mogen och otroligt fin i kanten. Jag överväger kraftigt att beställa en sån här själv, den måste vara en dröm att ha till desserter!
