Det här med betygsättning på whisky kan tyckas vara en knepig historia. En del använder sig av enkla system där man bara ger ett betyg, kanske med stjärnor, kanske på en skala 1-5 eller 1-10. Det är ganska vanligt på sidor som säljer whisky online till exempel.
Men som många av er säkert sett så används en helt annan skala i proffssammanhang, nämligen 1-100. Som ni också säkert sett så befinner sig nästan all whisky i segmentet mellan 75 och 100 poäng på denna skala, vilket kan tyckas lite ologiskt. Man kan nästan tro att det inte finns någon dålig whisky.
Hur fungerar då denna mystiska skala? Det finns såklart en förklaring till detta och den är ganska enkel. Det finns två olika sätt att tillämpa skalan, jag ska börja med att förklara hur det fungerar:
Metod 1: Enkelt betyg på hundragradig skala
Här sätter man ett betyg mellan 0-100, men skalan är inte riktigt linjär. För att förstå olika nivåer på skalan bättre kan man använda följande tröskelvärden som riktlinjer:
0: Helt odrickbart för någon levande varelse
50: Här går gränsen mellan drickbart och mer eller mindre odrickbart
75: Här går gränsen mellan drickbart och bra
100: Den ultimata drycken, onåbart bra
Utrymmet mellan dessa riktlinjer är lite personligt hur man tillämpar, jag brukar göra något som är ungefär så här:
0-5: Svälj inte alls. Ha helst inte i munnen överhuvudtaget
6-15: Går att svälja under vapenhot
16-25: Finns det någon som kan tycka det här är OK?
26-35: Börjar närma sig whisky
36-50: Några kanske kan gilla det här, men det är inte bra
51-65: Drickbart men inget du kommer ihåg imorgon
66-75: Det finns ljuspunkter, men också svagheter
76-85: En bra whisky, men med utrymme för förbättring
86-95: Det här dricker man för njutningen
96-99: Nära perfektion
100: Den perfekta whiskyn utan någon möjlighet att göra bättre
Metod 2: Sammanräknat betyg från olika bedömningsmoment
Det här är det sätt som proffsen tillämpar skalan. Här väljer man ut flera bedömningsmoment, vanligtvis doft, smak, finish och balans. Varje moment betygsätts då på en skala 0-25, enligt samma princip som i föregående metod. Sedan räknar man ihop poängen till en totalsumma.
Man kan också välja att ha färre delmoment, till exempel genom att ta bort balans, och har man då tre moment så blir istället skalan för varje moment 0-33 (+ en tredjedel om man skall vara petig).
Så vilken metod är bäst? Den första metoden är ju enkel, men den är ju inte så detaljerad. Här bryr man sig ju bara om helheten och tar kanske inte hänsyn till de olika delmomenten. Den andra metoden kan till synes verka proffsigare, men den har också ett uppenbart problem; den utgår från att man värderar doft, smak, finish och balans lika mycket!
Svaret är alltså att det är upp till dig själv vilken metod du tycker är bäst, men förhoppningsvis har du nu en större förståelse vad som ligger bakom den ”mystiska” 100-poängsskalan!
