Glengoyne är ett för mig lite bortglömt destilleri. Detta trots att jag har smakat deras utgåvor flera gånger, men aldrig fastnat. Jag har tyckt deras whisky saknat kropp och därmed varit lite ”blaskiga”. Inte helt schysst kanske och kanske inte helt rättvist? När jag fick höra om Glengoyne Live Tasting var jag därför bara tvungen att beställa hem ett Gift pack med 5 * 20 cl av Glengoynes core range, alltså deras standardutgåvor. Dessa utgörs av whisky med åldrarna 10, 12, 15, 18 och 21 år. Dessa går alltså att beställa hem via Glengoynes hemsida i format om 5 * 20 cl. De finns också styckvis som 70 cl-flaskor via Systembolaget – dock inte den 10-åriga.
Glengoyne Live Tasting , vad är det?
Jo helt enkelt en live stream från Glengoyne där tre av deras standardbuteljeringar provas; 15 yo, 18 yo och 21 yo, på destilleriet inför en liten publik men också direktsänt via webben till hela världen. Jag vet inte om Glengoyne gjort detta förut, men exempelvis Laphroaig har gjort liknande provningar vid flera tillfällen – bland annat med svenskt deltagande i panelen! Glengoynes laguppställning denna afton bestod av Distillery Manager Robbie Hughes och Glengoyne Brand Heritage & Commercial Manager Stuart Hendry. Två kunniga herrar där framförallt Robbie Hughes har stor erfarenhet från den skotska whiskyindustrin.
Denna websända provning från Glengoyne inleds med en presentation av Glengoyne distillery och vad som kännetecknar destilleriet. Robbie nämner att destilleriet kännetecknas av passion, detaljer och att allting görs likadant kontinuerligt. ”Vi är långsamma och oeffektiva (destillerar långsammast i Skottland), men det ger kvalitet tycker vi.” Stuart lägger till att Glengoyne aldrig tillsätter färg och de nämner vikten av bra kvalitet på faten. Glengoyne har relativt nyligen börjat använda bourbonfat, men de lägger fortfarande stor vikt på högkvalitativa sherryfat. Då går vi över till provningens första dram.
Glengoyne 15 yo, 43 %
Byggd av 3 fattyper: 33 % first fill bourbonfat, 20 % first fill sherryfat och resterande 47 % av refill-fat (oklart om sherry eller bourbon).
Doftar apelsin och jag hittar både grön frukt och röda bär i doften. Ananas-fruktig doft, söt. Med lite vatten blir doften mycket smörigare; mer kolatoner.
Smaken bjuder direkt på en tydlig kryddighet, kanske framförallt kanel. Viss bränd touch finns också i smaken liksom citrus och tropiska frukter. Eftersmaken är relativt kort och hela whiskyn har liten ”kropp” – alltså ganska tunn smak. Detta är precis så jag minns Glengoyne tyvärr…
Glengoyne 18 yo, 43 %
Denna 18-åriga whisky är byggd av 4 fattyper: 35 % amerikansk sherry, 35 % europeisk sherry, 15 % amerikansk bourbon och 15 % refill cask. Notera andelen amerikansk sherry! Inte helt vanligt med sherryfat av amerikansk ek, men Glengoyne gillar kombinationen uppenbarligen. Färgen på whiskyn avslöjar högre andel sherryfat jämfört med den 15-åriga.
18-åringen doftar röda bär och juldofter såsom nejlika. Den röda varianten av Tutti-frutti passion finns i doften (om ni vet…). Inte någon sensation doftmässigt.
Smaken är förvånansvärt kryddig för ålderna på whiskyn. Röda äpplen finns där, citrustoner finns också om än svagare än i 15 yo. Tanninerna från faten ger kryddigheten och smaken är inte så söt som jag kanske förväntade mig. Ganska besk smak, typ grapefrukt, finns liksom toner av farinsocker. Eftersmaken är längre än för 15 yo, men inte något extraordinärt enligt mig.
Glengoyne 21 yo, 43 %
Denna åldring i startfälten under denna Live Tasting är klart mörkast i färgen och består av whisky enbart från sherryfat.
Elegantast doft men också blygast i startfältet. Doften bjuder på röda bär och typiska sherrytoner. Svaga kaneltoner finns också (vilket kan vara dagsformen, jag verkar hitta kanel i alla tre drams).
Smak: Mandlar och återigen röda bär. Smakar som hallonremmar men inte lika sött. Viss strävhet och bitterhet finns i smaken utan att det blir otrevligt. I eftersmaken kommer tanniner fram som för mig ofta blir en gummiliknande smak – men på ett trevligt sätt. Denna dram är helt klart bäst för kvällen enligt mig! Köpvärd, 250 kr mer än den 18-åriga är enligt mig taget! Helt klart köpläge på denna för de som gillar mindre söta sherrylagringar. Jag vill nästan kalla denna för en sherrybomb…
En intressant fråga som dök upp under Glengoyne Live Tasting var om skotsk ek och varför inte det används. Robbie svarade att Glengoyne för cirka tio år sedan har testat slutlagring med skotsk ek. Men det är oekonomiskt jämfört med till exempel spansk ek då den skotska eken växer vildare = inte lika rakt. Den skotska eken ger enligt Robbie också mycket tanniner och skulle enligt honom fungera för just slutlagringar, men troligtvis inte för mer än så.
Dagen efter Glengoyne Live Tasting bestämde jag mig för att testa resterande del av Glengoynes core range; nämligen 10 yo och 12 yo. Nedan mina intryck av dessa två.
Glengoyne 10 yo, 43 %
Doftar gott. Fräsch doft med gröna äpplen och en sötma som till viss del går åt kolahållet. Nötigheten som nämns på flaskan kommer fram i doften efter ett tags luftande.
Denna dram smakar fruktigt. Precis som i doften finns i smaken gröna äpplen. Men också ananas, fudge och en aning kryddighet, eller om det är nötighet? Eftersmaken är inte jättelång, men inte heller så att jag blir besviken. Denna dram motsvarade nog mina förväntningar bättre än Glengoyne 15, 18 och 21 yo.
Glengoyne 12 yo, 43 %
Mycket mer bett i doften i denna än i 10 yo. Mer alkohol i doften trots samma styrka. Om jag ska vara snäll kan vi säga att doften är kryddig… Men visst, viss trevlig kolasötma finns där.
Smaken ger ett bättre intryck än doften och minner om kokos, vaniljsocker, farinsocker och viss fruktighet. 12:an stannar längre i gommen än 10:an och kokos blandas med citrustoner och kryddighet på ett rätt trevligt sätt. Går nästan åt romhållet enligt mig.
10:an och 12:an var så pass trevliga så jag var tvungen att pröva de tre äldre varianterna igen, dagen efter Glengoyne Live Tasting. Efter en andra omgång med de tre äldre varianterna kom jag fram till att de två yngsta doftar mer och framförallt sötare än de äldre. Men åtminstone 18 yo och 21 yo är i en klass för sig även om jag saknar viss ”kropp” i alla utgåvor. Men bra whiskies genomgående och jag måste säga att jag gillar att vara på provningar som skottarna håller i, även om de görs via weblänk.
Sammanfattningsvis bjuder Glengoyne på trevliga drams som inte riktigt får mig att jubla. Men om du gillar mindre söta sherrybomber är 18 yo och 21 yo något för dig. De två yngsta är också värda sitt pris, medan den 15-åriga får stå kvar i hyllan enligt mig.
Om farsan hittar sina flasköppnarfingrar ska jag inom kort återkomma med någon ytterligare variant av Glengoyne (farsan gillar lättdruckna saker som Glengoyne, Tomintoul och Glenfiddich).
