En hektiskt novembermånad började gå mot sitt slut när det äntligen var dags för Örebro öl- och whiskyfestival igen. Festivalen är en av Sveriges äldsta och oftast sist på kalenderåret avseende större öl- och whiskyfestivaler. Detta besök på festivalen var mitt andra sen jag flyttade från stockholmsförorten Farsta till Örebro 2014. Just 2014 gjorde jag mitt första besök på denna mässa, som brukar hålla till i Conventum Arena i centrala Örebro. Jag kan reda nu nämna två stora skillnader mellan 2014- och 2017 års upplagor: 1. På mässan 2014 var det mycket trängre (och varmare), 2. 2017 var betydligt fler whiskydistributörer på plats. Just trängseln 2014 har kanske att göra med att det fanns färre mässor då och/eller också på att montrarna var färre eller bättre placerade i år. Hursomhelst en riktigt bra mässa 2017 och jag vill tacka Peter ”Pyrre” Lindqvist och resten av arrangörerna för möjligheten att besöka mässan.
Örebro öl- och whiskyfestival 2017 dag 1
Om några av er har varit på mässan i Nacka flertalet gånger har ni kanske sett en yngre man gå omkring med en något äldre, tyngre och tunnhårigare man. Det var i så fall inte ett homosexuellt par med stor ålderskillnad, utan jag och farsan. Farsan är min största (och första) whiskykompis. I år var första gången på många år vi inte gick på mässan i Nacka tillsammans. Men som tur var kunde farsan ta ledigt fredagen när Örebromässan gick av stapeln så att vi ändå fick en mässa tillsammans i år. När jag cyklade från jobbet efter en tidig utstämpling möttes jag vid Conventum av farsan och en lång kö till mässan. När vi väl kom in hade jag ganska klart för mig vad vi skulle prova tidigt. Vi gick först till Edrington och Highland Park.
Highland Park
För Highland Parks senaste single cask-släpp har hypats enormt och de har också varit riktigt bra enligt mig. Stefan Säve, som för övrigt var med och grundade whiskyklubben i Västerås som helgen innan så framgångsrikt höll i provningen av nedlagda destillerier, höll i ställningarna bakom Highland Park-flaskorna. Även denna, den senaste, SC från Highland Park är bra och naturligtvis tog alla 534 flaskor snabbt slut vid Systemets websläpp 30/11. ”Vintersolståndet” kallas denna SC och har legat på en refill sherry butt. Precis intill denna SC stod den nästan lika nysläppta ”The Dark” 17 yo. Just den smakade vi aldrig, men det kan nämnas att den kostar 2 000 kr och finns till skillnad från ”Vintersolståndet” fortfarande tillgänglig via Systemet.
Springbank och Strathmill (Cadenhead’s)
Efter kvällens första besök hos Edrington gick vi till Symposions stora monter. Där tvingade jag farsan att testa nya Springbank 15 yo. En Springbank som verkligen föll mig i smaken. Jag själv fick testa en Strathmill 23 yo, 47,2 %, från Cadenhead’s. Strathmill vet jag inte om jag provat tidigare, men de ägs av Diageo och ligger nära Strathisla. Det här var en riktigt bra bourbonfatslagring! Jättefin fruktighet och lagom sötma. Whiskyns kropp var också bra balanserad och en trevlig eftersmak. Ingen smakbomb kanske, men heller ingen jobbig spretighet. En bra whisky.
Speyburn och AnCnoc
Min stipendiatkollega Jonas Gyllenpanzar Stjerna, som jag träffade för första gången på Bowmore Weekend 2014, stod näst på tur att belastas av mig och farsan. För er som undrar, nej Jonas jobbar ännu inte med whisky på heltid. Även om det kan verka så. Men hos Jonas och Berntson Brands fick farsan för första gången smaka Speyburn 15 yo. En prisvärd (599 kr) femtonåring som är den äldsta destilleributeljeringen du kan hitta på Systembolaget. Själv fick jag testa nya AnCnoc Peatheart. Också en prisvärd whisky (549 kr) för den som gillar rök. Inte Islayrök, inte havstouchen men en trevlig sötma som letar sig fram genom inlandsrökigheten.
Gammelstilla Whisky
Därefter var det dags för den enda svenska whiskyn vi testade under denna mässa. Vi var nämligen nyfikna på Gästriklands numera andra destilleri Gammelstilla Whisky. Vi testade naturligtvis deras första officiella släpp: Isak Mackey (döpt efter en skotte som flyttade till Sverige och arbetade på Gammelstilla Bruk). Tre år på bourbonfat och en slutlagring på ny svensk ek. Denna whisky har hyllats rätt rejält, men vi var nog inte superimpade. Den var inte dålig men det känns att det är en ung whisky. Då tyckte vi deras fatprov från en whisky i ungersk ek var betydligt mer spännande. Det destillatet blir spännande att följa. Grabbarna från Gammelstilla kunde inte säga så mycket om kommande släpp, men eventuellt blir det något i februari. Så håll utkik!
Amrut
Från Gammelstillas monter var det inte långt till Clydesdale och Amrut. Där höll så klart Dennis Steckel ställningarna. Dennis som väl måste vara Amruts största fan och som administrerar facebookgruppen ”Amrutfever”. Nyligen har gruppen öppnats för fler medlemmar och intresset har varit stort. Hos Dennis testade vi Amrut Portonova samt Dennis egenvalda Amrut som Blackadder har buteljerat. Portonovan är söt, fruktig, bärig och lite kryddigt orientalisk. Endast riktigt bra Portofat är det enligt Dennis som väljs ut för denna Amrut. Dennis egen Blackadder Amrut (den andra utgåvan faktiskt) var fantastiskt god! Kan också ha varit kvällens mörkaste whisky, väldigt häftig färg. Ytterligare något att hålla utkik efter.
Bruichladdich på vinfat från Maltbarn (Drams & Dreams)
Precis intill Dennis hittade vi Magnus Fagerström. Magnus som ligger bakom Drams & Dreams (ingår i Clydesdale-familjen) är en riktig whiskyprofil. Här testade jag kvällens enda vinfatslagring. En nioårig Bruichladdich som legat på Vosne-Romanée-fat. Enbart 207 flaskor kommer av denna cask strength-whisky (53,4 %). De typiska vinfatstonerna finns där. Det blir lite gummi i min mun, men inte på ett extremt sätt. Den här var faktiskt ganska bra och jag hade nog gissat att det här var en äldre whisky än nio år. Magnus bjöd också på den kanske godaste rom jag (och farsan) smakat. Både doften och smaken osade gammalt. På ett fantastiskt bra sätt. Ibland, eller rätt ofta, är det bra att vara i närheten av Magnus. Förresten berättade han att det inte är så långt kvar nu till första släppet under namnet Drams & Dreams. Riktigt kul och spännande att följa!
Kavalan och Linkwood från Douglas Laing
Christian Ingerhed slapp jobba på Nackamässan (tror jag) men hans gäng fanns på plats i Örebro denna helg. Riktigt kul att Altia Sweden/FolkOFolk ställde ut i Örebro. För det innebar att bland annat Bunnahabhain, Kavalan, Deanston, Douglas Laing och Glenfarclas fanns på plats. Vi testade Kavalan Solist Bourbon cask som vi tyckte väldigt mycket om. Låt inte prislappen skrämma er från att köpa denna taiwanesiska whisky, om jag får tipsa. En riktigt bra bourbonlagring! Vi fick också prova en väldigt trevlig Linkwood från Douglas Laings Old Particular-serie.
Bowmore
Efter en Linkwood och en Kavalan gick vi återigen till Edrington där min örebrokompis Samuel Lindlöf fanns. Det var säkert en öl- eller vattenpaus däremellan. Det blev flera drickapauser mellan whisky, men vatten och öl skriver säkert någon annan om. Samuel som också skriver om whisky (SamuelWhisky) bjöd oss på Bowmore. Mitt gamla favoritdestilleri faktiskt. Här testade vi Vault Edition 1, 15 yo 18 yo. De två senare var de bättre helt klart. Farsan som inte gillar de allra rökigaste dramsen gillar ändå Bowmore 18 yo. Till hans förvåning tyckte han även väldigt mycket om 15 yo denna kväll och att den kanske till och med var bättre än 18-åringen. Men vid det här laget på mässan kan säkert alla smaknoter ifrågasättas. Hursomhelst god whisky från Bowmore och en alltid lika trevlig Samuel Lindlöf.
The Glenlivet
Något av det bästa sparades till sist. Vi fick nämligen prova de två single cask-släpp som relativt nyligen släppts (vårarna 2015 respektive 2017) från The Glenlivet. Ett bourbonfat (Clashnoir) och ett sherryfat (Creag an Innean) handlar det om. Både jag och farsan tyckte sherrybutten, som alltså fick kallas Creag an Innean, var bäst. Jag hade provat denna även under Nackamässan och gillat den, men nu var den ännu bättre! Både jag och farsan försökte desperat klicka hem varsin flaska efter snacket med Olof Noreus från Pernod-Ricard. Men det gick inte. Däremot fanns några flaskor kvar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Valbo. Så stockholmsbesöket veckan efter fick innehålla ett besök till bolaget på Norrlandsgatan för ett inköp av The Glenlivet Creag an Innean Single Cask Edition. Kanske en av de bästa 14-åringar jag druckit. Åtminstone tyckte jag det på Örebromässan. Och tack för bra guidning och snack Olof! Visst jag kan en del whisky och är inte helt associal. Men Olof är bättre. Liksom säkert många andra av de whisky brand ambassadors som finns i Sverige. Det finns många kunniga och trevliga ambassadörer för whisky i Sverige. Det var åtminstone känslan jag fick med mig av Örebromässans första kväll. Måste ju vara ett bra betyg till dem.
Julklappstips från Örebro!
Ett riktigt bra avslut på fredagskvällen blev det. Jag och farsan hann med nästan allt. Allt vi verkligen ville hinna med hann vi. Många bra whiskies, men även många goda ölsorter. Vi har riktigt bra lokala bryggerier i Örebro! Och ett av dessa; Örebro brygghus, säljer en flasköppnare i form av en hockeypuck. Jag var tvungen att köpa en och det här är en grym julklapp till någon som gillar både hockey och öl/läsk på flaska: http://orebrobrygghus.tictail.com/product/oloppnare
Örebro öl- och whiskyfestival 2017 dag 2
Jag var faktiskt också på mässan i Conventum under lördagen. Men då hoppade jag in och jobbade fyra timmar i Symposions stora whiskymonter. Sammanfattningsvis var det riktigt kul och det var min ”monterdebut”. Kanske en lite trevande inledning men det gick bättre och bättre. Det är ju inte svårt att snacka om whisky tycker jag :). Jag jobbade enbart från kl 13-17 så jag kanske fick träffa de mest intresserade besökarna under lördagen? Alltså de som verkligen vill testa vissa saker i klart tillstånd. Men det fungerade i alla fall väldigt bra tycker jag. Anki och Christian var mina två monterkollegor. Det kändes tryggt att för det mesta stå mitt emellan dem. De två kan mycket om whisky, helt klart. Sen är de dessutom trevliga. En storsäljare under lördagen i vår monter var Springbank 14 yo Bourbon Wood. Vi sålde faktiskt också en dram av en Linkwood från 1973 som Gordon & MacPhail gett ut. 220 kronor för en centiliter var det klart värt tyckte kunderna.
För min del blev mässan på lördagen intensiv och ny erfarenhet. En väldigt rolig erfarenhet som jag gärna gör om. Direkt från mässan cyklade jag på lördagen till Örebros hockeyarena där rätt lag vann den här kvällen ;). Så det blev en nästintill perfekt kväll och helg under Örebro öl- och whiskyfestival 2017. Förresten, 5 987 besökare på Örebro öl- och whiskyfestival 2017. Tack alla ni och framförallt alla utställare och arrangörer!
