Dalmunach Distillery

En ny stjärna på whiskyhimlen

Den 22:a juni 2015 invigde Pernod Ricard och Chivas Brothers stolt sitt 14:e destilleri – Dalmunach Distillery. Alldeles bredvid floden Spey, samma flod som whiskyregionen tar sitt namn ifrån, ligger det mycket bildsköna och moderna destilleriet. På inbjudan av Pernod Ricard så fick jag följa med in bakom de låsta dörrarna för att ge er bästa möjliga insikt i Dalmunach och whiskyns framtid.

Dags för historielektion

Platsen där Dalmunach står idag har en lång tradition av whisky, det är nämligen samma plats som Imperial Distillery låg på. För nästan 120 år sedan så gjordes den första kommersiella whiskyn här och som vanligt så gick nästan all produktion till olika blends. Faktum är att Imperial under alla dessa år endast gav ut en enda officiell buteljering. Resten av utgåvorna som bär destilleriets fulla namn kommer från oberoende buteljerare.

Tyvärr är Imperial ett av många destillerier som sorgligt nog fick slå igen under whiskyns mörkaste period i modern tid, 1998 så stängdes det för gott. Om det inte vore för Pernod så hade detta varit slutet för whiskytillverkning på platsen. Världen led ingen brist av whisky och intresset var svagt för att satsa på något som misslyckats förr. År 2005 så hade tillstånd givits att riva Imperial för att ge plats åt bostäder i den vackra omgivningen. Det var i grevens tid som de nya ägarna kom in och satte stopp för bostadsbyggandet.

Dalmunach tar form

Imperial var i mycket dåligt skick vid denna tidpunkt och som lök på laxen även för litet för att vara värt att rusta upp. Pernod ville satsa för att utöka tillgången på whisky, och nå ännu fler whiskyälskare världen över. Det var helt enkelt dags att tänka om och tänka nytt.

Under många år så hände inte mycket med Imperial, men till slut så fattades beslutet att riva det gamla och bygga nytt. Nu kom en skotsk arkitektfirma med idén om att utgå ifrån formen på en kornkärve. Det är nämligen så att Dalmunach har två betydelser. Dels är det en krök i floden Spey som slingrar fram alldeles intill destilleriet men det är även ett galliskt ord som betyder äng. Som om det inte vore nog så ligger även en bondgård i närheten med samma namn. Närheten till och betydelsen av Dalmunach, i kombination med att korn är en huvudingrediens i whisky kom att ge destilleriet dess namn – Dalmunach Distillery.

Byggnationen

Douglas Cruickshank, före detta produktionschef vid Chivas Brothers, kom att bli den som ledde byggandet. Han började i whiskybranschen redan som 15-åring vid just Imperial. 47 år senare så kommer han tillbaka till samma plats. När byggnationen var klar så var det med stolthet han tog pension. Douglas resa i whiskybranschen hade nu nått full cirkel.

Som en hommage till Imperial så tog de tillvara det virke och tegel som gick att rädda. Virket återfinns bland annat i huvudingångens portar samt som panel till väl valda väggar. Teglet har blivit till en ny vägg som kan ses direkt när man kommit in genom entrén. Det tegel och sten som inte gick att återanvända, blev fyllnadsmassa åt bland annat dammarna som byggts. Även den gamla kvarnen, tågstationen och personalbyggnaden står kvar på platsen.

Dalmunach är verkligen vackert både innan och utan. Om man jämför med de många destillerier som har ett något tråkigt, industriellt utseende, som sticker ut ur landskapet. Så har Dalmunach en naturlig plats i sin omgivning. Det smälter in och är till utseendet en av mina absoluta favoriter. Något som ger det en helt unik känsla inomhus, är det åttkantiga spritskåpet placerat mitt i destilleringshallen. Det är åtta pannor totalt, fyra tulpanformade lågvinspannor och fyra lökformade spritpannor. De är replikor av Imperials pannor som gjorts dubbelt så stora för att möjliggöra Dalmunachs stora årsvolym.

Miljö och teknik i främsta rummet

Innan Dalmunach så ägde Pernod genom Chivas Brothers tretton stycken destillerier. Därför hade de en otroligt stor erfarenhet kring destillering och visste vad de ville uppnå. Dalmunach är destillatet av all denna erfarenhet, de tog det bästa från varje destilleri och gav det en plats i sitt nyaste tillskott. Till detta så la de även en hel del tankekraft på att skapa en miljövänlig och energieffektiv produktion, och det har de verkligen lyckats med.

Den vattenkälla som en gång matade Imperial är fortfarande av strålande kvalitet och i bruk. Men för att mäkta med 10 miljoner liter whisky om året så har de borrat två nya brunnar alldeles i närheten. Floden Spey kan tyckas vara det bästa att ta som källa. Men den är inte tillräckligt ren för att användas i whiskyn, dock så tjänar den gott som kylvatten. Allt vatten som används i produktionen går genom deras egna vattenreningsverk. Många andra destillerier pumpar på olika sätt vattnet ut i havet. Dalmunach har ett reningsverket så effektivt att det klassas som fullgott färskvatten efteråt. Allt som inte går åt till själva whiskyn kan därför ledas ut i floden Spey, bättre och närmare kretslopp är svårt att hitta i branschen.

Malten de använder kommer från Bairds i Inverness som är certifierade av Organic Food Federation. Dalmunach har alltid cirka 140 ton i lager vilket behövs när varje mäskning kräver 12 ton och de gör 40 omgångar per vecka.

Men det är först när vi kommer till destilleringen som vi på riktigt börjar se ingenjörskonsten. Alla pannor värms utvändigt med ett system som är ca 15-20% mer energieffektivt än andra destillerier. Förutom detta så har de ett extremt modernt värmeåtervinningssystem. Som många andra destillerier så använder de ånga för värme. Men till skillnad från att bara leda in ånga i en ände och ut i en skorsten så gör de processen smartare här. När ångan passerat pannan så går den in i kondensatorrören som också fungerar som värmeväxlare. Denna konstruktion är så effektiv att varje omgång i pannorna kräver ca 40% mindre ånga än ett system utan denna värmeväxlare. Snacka om effektivt och miljövänligt.

Vad håller framtiden i famnen

När Pernod drog igång Dalmunach så visste de från start vilken ton man ville ha på råspriten; ren, fruktig, fin blomster. Destillerichefen Trevor drog paralleller till Longmorn utan kryddighet och olja. För att komma dit så behövde de endast sex veckor av kalibrering och justering i produktionen. Att de förutom all sin erfarenhet också använt exakt likadan mäsktunna och kvarn som vid Glenlivet bidrog helt klart till det.

Tyvärr så går det inte att skynda på processen i faten om man vill tillverka whisky i Skottland. Den första spriten lades på fat 2014, alltså innan officiella öppningen men ännu för ung för att vara äkta whisky. Dalmunach kommer att utgöra grund i flera av Chivas Brothers whiskys när den fått mogna. Om det blir någon single malt utgåva får framtiden utvisa. Personligen så har jag gott hopp om att så kommer ske.